Att vara vegetarian

Oj, vill du ha en vegeburgare? Då dröjer det 15 minuter. Oj, har du beställt vegetariskt? Vänta ska vi se. Oj, de vegetariska biffarna är inte uppvärmda än, går det bra att vänta? Nej vi har ingen sojakorv den är slut.

Ja så är det mer eller mindre alltid, om det nu är så att det finns vegetariskt alls. Allt som oftast får vegetarianen vara utan korv efter konserten eller inte hitta någon restaurant att äta på under utlandsresan. Eller så får man äta potatis och ris och grönsaker och hopppa över huvudrätten vid en buffé. Eller kanske man kan peta ut skinkbitarna ur smörgåstårtan?

Det är fortfarande inte lätt men det har blivit mycket bättre. Senaste konferensen med jobbet till exempel, då var även den vegetariska menyn specificerad. Det har jag adrig varit med om förut. Alltid har man suttit där spänd av förväntan inför vad man ska få att äta när alla andra har ätit upp. Jag gör mina påpekanden, till exempel till resebolagen att dom lite mer kan beskriva resmålen utifrån maten. Samos till exemple, en katastrof för en vegetarian.

Nu äter jag visserligen fisk men platser som Samos kunde inte riktigt tillfredsställa det behovet på ett bra sätt heller. Jag åt mina påsar med pastasås och soppa jag tagit med hemifrån och lagade till i min lilla lägenhet. Danmark och Tyskland undviker jag. Egypten och Italien älskar jag. Flygplansmaten varierar mellan vegetariskt och veganskt fast jag alltid beställer vegetariskt med mjök och ägg.

Jag tvingar aldirg någon annan att ta till sig mina tankar om mat. Enbart när jag får höra "å, det är ju så gott med kött!" Då kommer det: det är inte gott med kött alls! Nej, jag tycker faktiskt inte det, det är bara köttätarnas sätt att provocera och tro att det är synd om mig. Jag tycker inte om kött därför att det har hela mitt liv fått mig att bli ledsen. Jag älskar djur. Jag är inte vegetarian för att det är miljövänligt eller ens för att djur behandlas illa. Nej, helt enkelt i grund och botten för att jag älskar djur för mycket för att kunna äta dom. Det sitter djupt rotat i min själ. Sen att jag gör en personlig insats för miljön eller att jag bojkottar dålig djurhantering eller jakt det är ju bara bonus som får mig att känna mig extra stark i mina livsval.

Så varför äter jag då fisk? Ja det är en intresseant fråga, allra helst efter att jag snorklat bland sötnosarna i Röda Havet. Men det finns inget enkelt svar på alla frågor och jag vet helt enkelt inte. Jag tycker fisk är gott och så länge den är fångad på ett uthålligt sätt och inte skadar delfiner så får det gå bra så länge. Livet skulle nog bli alltför komplicerat annars och alltför tråkigt. Då skulle det ju inte finnas något alls att äta på Samos.